Traineeprogrammet Skåne Nordväst

Sedan lite mer än två veckor har jag tillsammans med Negin tagit över projektledarskapet för vårt gemensamma projekt vars syfte är att kommunen ska bli en självklar arbetsgivare för unga. Liksom tidigare projektledarpar är en person ordinarie projektledare en månad samtidigt som den en annan person är vice projektledare. När månaden har gått skiftar vi och vice blir ordinarie och tvärtom för ordinarie.

För mig har projektledarskapet hitintills inneburit att jag har tagit ett stort ansvar för att ha en helhetssyn för projektet och det arbete som föregår just nu. Men även att spana framåt och försöka planera det strategiska arbetet och förutse eventuella problem. Vi lämnar ju snart fasen där vi samlat in material genom workshops med skolungdomar.  

Arbetet som projektledare har varit spännande och att ha en kollega likt Negin att öppet diskutera tankar, frågeställningar, problem samt olika möjliga tillvägagångssätt är en ynnest. Telefonsamtalen mellan mig sittandes i Båstad samt Negin sittandes i Helsingborg har varit många och långa. Det har varit både skratt samt långa utläggningar med genomtänkta argument när vi tyckt olika. Att kunna diskutera öppet med någon som inte räds att tycka annorlunda, dela med sig av sin syn på saker och ting samt lägga fram sina argument är något jag är övertygad om både är till gagn för projektet men även för min personliga utveckling då jag faktiskt har framtida ledarambitioner i offentlig sektor.

Med anledning av den fas projektet befinner sig i just nu är kalendern fulltecknad. Vill poängtera att det enbart är roliga saker som fyller kalendern, men för stunden har jag inga problem att sysselsätta mig om dagarna.  

Imorgon onsdag förmiddag ska jag, Johanna och Negin förbereda ett dialogseminarium med utgångspunkten i vårt projekt som vi ska hålla på konferensen Stora Arbetsmarknadsdagen i Stockholm  På eftermiddagen ska vi återigen träffa skolungdomar för att få ta del av deras syn på framtiden och arbetsmarknaden. Denna gång i min uppväxtort Höganäs.

Torsdag är det röd dag och jag är ledig.

Fredag är halv arbetsdag och jag ska ägna den åt att förbereda den sista workshopen inom projektet. Utöver det har jag schemalagt tid att fundera över begreppet samhällsentreprenörskap samt genomföra de uppgifter som faller på mig under onsdagförmiddagens arbete.

Beroende på ifall allt är klappart och klart inför Stockholm ska olika frågor kring samhällsentreprenörskap diskuteras med Elin, Jasna samt Sophia inför onsdagens utbildning inom ämnet.

Tisdag förmiddag är tom. Eftermiddagen ska ägnas åt ett möte Sara B har kallat mig, Caroline, Elin, Jasna och Negin till med anledning att hon är samordnare i den grupp som inom ramen av vårt projekt ska analysera materialet från workshopens samt enkäten.

På onsdag har jag tillsammans med mina traineekollegor förmånen att träffa Bengt Johannisson, professor i entreprenörskap, för att ta del av hans klokskap. Förhoppningsvis kan vi i traineegruppen även tillföra något till honom. Efter utbildningen bär det av till Stockholm med flyg tillsammans med Johanna och Negin.

På torsdag kommer Negin, Johanna och jag att leda ett dialogseminarium på Stora arbetsmarknadsdagen med utgångspunkt i vårt projekt. Förhoppningsvis kommer de vuxna som kommer för att lyssna på oss vara lika delaktiga och engagerade som de ungefär 800 skolungdomar vi har träffat personligen senaste månaderna. På kvällen flyger vi tillbaka till Skåne.

Fredagen är i skrivande stund blank i almanackan. Men jag är inte orolig att den kommer att vara så länge till. Till exempel skulle dagen kunna ägnas åt att ånga upp tankar och reflektioner från dialogseminariet i Stockholm, för visst måste väl vuxna som besöker en konferens för studie- och yrkesvägledare, skolpersonal, myndigheter samt arbetsliv vara lika engagerade som de 800 skolungdomar vi har träffat. De 800 skolungdomar som är morgondagens medarbetare.  

//Niklas

Äntligen är våren här på riktigt! För de flesta innebär våren grillpremiär och sena kvällar på trevliga uteserveringar. För mig innebär den starten på tävlingssäsongen och många intensiva och hårda träningspass. Jag är en sportnörd och träningsfreak ut i fingerspetsarna – får jag inte min dagliga dos av endorfiner förvandlas jag till en trotsig 3-åring som inte kan sitta still.

De senaste månaderna har jag tränat två pass om dagen, fem dagar i veckan. Det har inneburit många tidiga morgnar och sena kvällar. Hade jag inte haft en förstående chef och en arbetsgivare som uppmuntrar flexibilitet hade det varit svårt att få fritid och yrkesliv att gå ihop. Nu har jag, tack och lov, turen att ha en chef som inte bara handleder mig i min yrkesmässiga utveckling utan även uppmuntrar och pushar mig i min träning. För mig är det guld värt och det är min definition av en attraktiv arbetsgivare.

Detta hänger ihop med ett nytt projekt som jag precis har dragit igång tillsammans med personalkontoret. Vi ska ta fram en strategi/handlingsplan för hur Klippans kommun ska jobba vidare med sitt arbetsgivarvarumärke och hur marknadsföringen av den ska se ut i framtiden. Ett projekt som jag brinner väldigt starkt för.

På söndag är det säsongsdebut på 5000m. Det är en jobbig distans – jag måste hålla ett högt tempo under en relativt lång tid. En situation inte helt olik arbetslivet. Dock kommer mina främsta styrkor väl till pass i sammanhanget. Jag är uthållig men också väldigt snabb. Jag har en förmåga att stänga av känslorna när det börjar bli jobbigt, istället lyfter jag blicken och försöker att föreställa mig målet. Jag är envis och jag vägrar att ge upp – hur ont jag än har eller hur jobbigt det än är ska jag ta mig över mållinjen, helst först av alla.

Dessa egenskaper och styrkor försöker jag alltid att bära med mig i alla situationer – inte minst i det dagliga arbetet!

/ Johanna